Allt är inte guld…: Jet Scott

Jag misstänker att vi snart kommer ha tillgång till återutgivningar av varenda amerikansk dagspresserie snart; varje vecka ser jag notiser om planer för kompletta utgivningar av någon ny serie. Eftersom alla de stora nu har betats av (senast Blondie som IDW ska ta sig an) dyker det upp fler och fler serier som jag inte ens hört talas om. Det är givetvis något jag gläds över eftersom det är intressant att läsa serier jag inte har en aning om vad de är, men risken finns förstås att orsaken till att serien inte är känd är att den helt enkelt inte var bra. Vilket (föga) osökt för mig in på dagens bok: Jet Scott, skriven av Sheldon Stark, tecknad av Jerry Robinson.

Serien ifråga är en nära-framtiden-sf där huvudpersonen Jet Scott jobbar för regeringsorganet Scientifact med att… ja, det är väl här problemen med serien börjar. Starks manus är nämligen så förunderligt uselt att det aldrig framgår vad Scott egentligen jobbar med. Än utreder han människoätande myror, än exploderande oljerör, än dimframkallande raketer. Scott saknar helt bakgrundshistoria, men egentligen gör det ingenting för själva äventyren är så dåligt plottade att ingenting skulle kunna rädda serien. Låt mig säga så här: Intrigen är tunnare och bovarna mer inkompententa än i en James Bond-film med Roger Moore.

I varenda episod gör bovarna någonting huvudlöst dumt som gör att de åker dit, ibland kompletterat med att Scott själv gör någonting lika obegripligt som gör att han avslöjar dem. Det är nästan som om hela serien utspelar sig i ett parallellt universum där den genomsnittliga IQ:n har minskats med sisådär 25%. Sen har vi förstås alla de väntade klichéerna med fala damer som faller som furor för Scott, slemma icke-amerikaner, amerikansk kolonialism av värsta slaget, och så vidare, som kompletterar bilden av en serie med ett manus som inte har ett enda positivt inslag (t o m textningen är dålig, där det ofta ser ut som om man bytt textare mitt i ett ord).

Teckningarna av gamle Batman-artisten Robinson är överlägsna manuset, och en del av söndagsstripparna ser inte alls dumma ut. Men stilen är den fotorealistiska stilen uppfunnen av Alex Raymond i Rip Kirby, och även om Robinson är en duktig tecknare är han inte i närheten av sådana storheter som Leonard Starr, Stan Drake eller Raymond själv. Han når inte ens upp i bröderna Barrys kvalitéer, och då blir teckningarna om än kompetenta rätt tråkiga i längden.

(Klicka för större format)

Om de serier som ännu inte utannonserats att de ska ges ut i komplett utgåva är lika dåliga som Jet Scott hoppas jag de aldrig ser dagens ljus igen. Och jag är hjärteglad att jag bara betalade $10 för den här (bara några månader efter publiceringen var den redan nedsatt från originalpriset $35), även om det var $20 för mycket.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>