The Chimpanzee Complex: Civilisation

En liten uppföljning av en serie jag tidigare skrivit om, The Chimpanzee Complex, blir det idag. När jag senast skrev om den hade de två första albumen av totalt tre publicerats på engelska, men först nu har jag läst den avslutande delen av den här science fiction-serien med höga aspirationer.

Jag vill inte avslöja någonting av handlingen i den här boken eftersom det är en serie där idéerna står för den tyngsta delen av handlingen, men jag kan säga att manusförfattaren Marazano inte riktigt förmår knyta ihop historien; visserligen är det en serie där fascinationen inför mötet med det okända skildras på ett ypperligt sätt, men jag skulle önskat att det funnits lite mer kött på benen. Det är alltid knepigt med den här typen av science fiction: För mycket detaljer och all sense of wonder riskerar försvinna, för få och risken för ett ”Huh?” som reaktion ökar. Men jag tycker bara Marazano missar målet med en hårsmån så jag är säker på att andra kan tycka att han lyckats perfekt.

Däremot fortsätter bihistorien om Freemans dotter att bli bättre i den här delen, och mina tvivel om den verkligen var nödvändig var helt onödiga; utan henne skulle serien varit mycket sämre. Ponzos teckningar är fortsatt OK, men lite färre foto-förebilder hade nog varit hälsosamt.

Kort sagt är The Chimpanzee Complex en i det stora hela mycket lyckad sf-serie av ett ovanligt slag; År 2001 – ett rymdäventyr-efterföljare har alltid varit sämre representerade än Stjärnornas krig, även i serievärlden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>