Webbserietips: Snarlbear

För några månader sen skrev jag om Natalie Riess charmanta miniserie Space Battle Lunchtime; en kanske en smula kaotisk men mycket underhållande och roligt tecknad serie om en galaktisk matlagningsshow. Jag nämnde då hennes tidigare serie Snarlbear, en webbserie som jag hade läst en del av tidigare. Nu är Snarlbear avslutad (den avslutades bara några veckor efter att jag skrev om SBL men jag upptäckte inte det förrän häromveckan) och jag tänkte bara säga att den också är mycket  läsvärd, en serie i min stil :-)

Snarlbear är en fantasyserie där Daisy, en jordbo som råkar snubbla in i en annan värld där hon snabbt får rykte om sig (välförtjänt!) att vara en urstark krigare, en som man kan anlita om man behöver hjälp med att dräpa monster. Enhörningar, luriga alver, hovintriger och givetvis en stor Ondska poppar upp, och Daisy själv märker att det inte är utan ett pris som hon blivit så skicklig på att slåss…

Ok, ok, det här låter kanske fånigt och menlöst, men Snarlbear är långt ifrån menlös. Jämfört med SBL är det här en mer mångbottnad historia, med en hel del allvar, men samma glada skaparlust skiner igenom här med. Framförallt gäller det färgläggning: Om SBL hade starka och livfulla färger så är det ingenting mot Snarlbear där färgerna svämmar över och virvlar runt i ett ständigt kaos. Det skulle kunnat varit alltför mycket men jag tycker Riess lyckas alldeles förträffligt väl och att det istället känns som ett löfte om att allting kan hända och att jupp, den här världen är så mycket mer fantastisk än den vanliga. Och, icke att förglömma, de starka, nästan självlysande, färgerna gör sig väldigt bra på en datorskärm, kanske till och med bättre än på papper!

Jag skulle säga att Snarlbear är en närmast perfekt webbserie i genren längre äventyrsserie. Den tappar aldrig farten eller drabbas av den alltför vanliga åkomman att det på ytan händer mycket men egentligen står handlingen bara och stampar (Girl Genius, jag tittar på dig!); här finns både lyckade tempoväxlingar mellan (relativ) stiltje och fullt ös medvetslös, och när serien avlutas känns det likaså som om den gör det i exakt rätt ögonblick, med en avslutad huvudtråd men utan att överanstränga sig med att varenda liten detalj måste ha ett tydligt slut. Det öppna slutet, med ett löfte om att äventyren fortsätter, känns på pricken rätt.

Den är också föredömligt spontan. Den tidvis kaotiska färgläggningen åtföljs också av en tidvis förvirrande sidlayout och jag kan verkligen inte alltid säga exakt vad som händer, men eftersom en ny sida snart dyker upp (åtminstone för mig som föredrar att läsa webbserier i längre sjok) gör det ingenting. Enligt mig behärskar Riess det här med webbserier vs tryckta serier; om jag jämför Snarlbear med SBL så den senare mycket mer polerad och lättydd medan den tidigare har mer utrymme att andas eftersom begränsningar i sidantal saknas. Med andra ord, hos Riess känns de extra sidorna i Snarlbear som en ren tillgång och inte bara som en chans att fylla ut tiden mellan uppdateringar.

Det känns lite onödigt att orda mer om Snarlbear eftersom den givetvis finns tillgänglig i all sin färgprakt på hemsidan så ni kan bättre spendera tiden med att läsa serien istället för att läsa mig skriva om den. Så, off you go, towards adventure!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>