Äganderätten måste ständigt omförhandlas

Äganderätten måste ständigt omförhandlas - omslag

Cool! En till bok från Apart skriven av Pär Thörn, manusförfattaren bakom förra årets strålande bok Ordningen upprätthålls alltid som kanske är den svenska serie från 2013 som gjorde störst intryck på mig.

Den här gången heter boken ifråga Äganderätten måste ständigt omförhandlas, en titel med likalydande klang och kraft som den tidigare. Men innehållet är annorlunda organiserat: Istället för kort-korta serier om några få sidor är det den här gången en längre berättelse om 62 sidor, tecknad av Lars Krantz (flitig i höst, har beställt hans lika nya Den Svarta Jorden men kommer nog inte hinna få den innan jag åker utomlands och jobbar en månad, så recension lär dröja). Och dessutom är det inte en serie i klassisk bemärkelse, utan snarare en bilderbok alternativt en mycket rikligt illustrerad novell.

Historien följer en SS-knivs färd bakåt genom tiden, och med början i dagens Sverige får vi se hur nazismen levt vidare och gnagt sig in i hela det västerländska samhället: Alltid närvarande, alltid potent. Tidigare ägare skildras på något uppslag eller två, som den socialdemokratiska samlaren av nazi-symboler eller den känslokalla satanisten. Kniven själv har sällan en uppgift, den är ”bara” symbolen för någonting ont och sjukt som genomtränger världen.

Det handlar inte om att människorna som kommer i kontakt med dem ska straffas för att de intresserar sig för nazismen, för även om de flesta verkar ha liv av den eländigare sorten är det tydligt att det gäller de allra flesta i Thörns värld. Om man inte redan märkte det när man läste Ordningen upprätthålls alltid så är det inte direkt en positiv bild av vår värld och människorna som Thörn har; att det går dåligt för de flesta personer vi läser om beror enbart på att det är så världen är. Nazismen och dess symbol i form av en kniv är inte orsaken till det onda/dåliga, den är ett symptom som ständigt måste bekämpas, även om det är en hopplös kamp.

Lars Krantz teckningar där de hårda svart-vita kontrasterna aldrig visar upp den minsta gråa ton passar givetvis förträffligt till en berättelse där det inte heller finns minsta tillstymmelse till nyanser. Jag gillar hans stil mer och mer när jag ser den. Det finns drag av tecknare som Charles Burns, även om Krantz är betydligt mer okontrollerad, men framförallt är det hans egen som är hur lätt som helst att känna igen. Framförallt tycker jag den fungerar bra för råa historier som den här, och ju skitigare miljö desto bättre.

Äganderätten_uppslag-12

Så ja, Äganderätten måste ständigt omförhandlas är också den en mycket läsvärd bok. Men den är inte riktigt lika vass som Ordningen upprätthålls alltid. Jag tycker att Thörns obarmhärtiga stil gjorde sig bättre när historierna var så korta att de bara var glimtar från ett liv, ett blixtnedslag som kortvarigt belyste en människa. Här, när historien blir längre, förlorar berättelsen lite av sin kraft. Visserligen är varje person bara med på några få sidor här med, men i och med att jag alltid vet hur det kommer gå i nästa berättelse (den kommer sluta med att kniven dyker upp hos den person jag nyss läst om) så saknas känslan av överraskning från den tidigare boken. Att läsa Ordningen upprätthålls alltid var som att plötsligt befinna sig på den förlorande sidan i en boxningsmatch där knockoutslag följde på knockoutslag, alla från oförutsägbara vinklar, medan jag här ser slagen i förväg och hinner förbereda mig på dem. Plus, det måste jag också säga, jag saknar lite av den språkliga magin från den förra boken, med de suggestivt upprepade stroferna som återkom gång på gång.

Men, som sagt, läs boken, det förtjänar den. Sen tycker jag också att det är roligt att den finansierade via crowd funding, ett finansieringssätt som jag hoppas kan leda till att fler udda serier kommer ut. Och snygg är den också, den här inbundna boken, tryckt i 1000 exemplar varav 666 finns till försäljning (nummer 30 fick jag)!

Ordningen upprätthålls alltid

Ordningen upprätthålls alltid - Omslag

Årets bokmässa har precis startat så det kommer givetvis en hel del nytt lagom till den, som exempelvis den redan recenserade Fridas resor. Här hemma (tji bokmässebesök för mig i år igen…) damp ett tjockt paket från Apart förlag ner i brevlådan i början av veckan med tre album som de ska till att släppa. Två av dem är fortsättningar av redan utgivna serier (recensioner kommer) men den tredje är Aparts första ”egna” serie, dvs inte översatta, så den var jag mest nyfiken på och läste först.

Ordningen upprätthålls alltid är skriven av konstnären Pär Thörn och består av 23 korta (2-6 sidor) svartvita serienoveller med kriminaltema. Tecknarna är en uppsjö av namn kända från serie-Sverige som exempelvis Jenny Berggrund, Malin Biller och Dennis Gustafsson. Första meningen är alltid Jag heter XXX och jag är död (namnet varierar), medan den sista meningen är Ordningen upprätthålls alltid.

Ordningen upprätthålls alltid - Intro

När jag såg mönstret tänkte jag först att det hela var ett gulligt trick men att det snabbt skulle bli tradigt med sådana uppenbara begränsningar i vad som redan var väldigt korta seriesnuttar. Men jag upptäckte snabbt att det var helt fel: Ett vanligt problem med serieantologier på ett visst tema är att det blir alltför hattigt att läsa, med en mättnadskänsla som gör att jag snabbt glömmer vad de olika serierna handlat om. I Ordningen upprätthålls alltid blir istället de återkommande inslagen en sammanbindande refräng och de bildar en suggestiv rytm som gör att jag sugs in i historierna. Även texten i övrigt är ofta skriven som någonting jag närmast skulle kalla en prosadiktartad stil, som exempelvis de fyra avslutande meningarna på sidan som syns längst ner i den här recensionen, meningar som marscherar fram i takt.

För en gångs skull är det här en serieantologi där antologin blir större än delarna; för egen del tycker jag så gott som alltid att det brukar vara tvärtom. Några av serierna har publicerats i Agent X9 (ett stilla hurra för redaktören som tog in dem) och även om de nog fungerar som en uppfriskande fläkt där tror jag att de blir ännu bättre när man kan läsa dem i samlad form som här.

Berättelserna i sig blandar friskt mellan verkliga och påhittade brottsfall, utan några ledtrådar om vad som är vad. En del tar upp spektakulära händelser som Salaligans framfart medan andra handlar om mer personliga och mindre brott, som en kvinna som tänker på ett mord hon begick som ung, en enstaka händelse som aldrig upprepades. Men det viktiga är aldrig spänningen i hur det ska gå; vi vet ju redan att huvudpersonen är död. Istället blir varje serie en tripp in i en människas berättelse om hur de dog, och hur meningslöst det hela var. För oavsett om man dör en stilla död i hemmet eller medan man försöker hämnas på alla man hatar blir resultat ett och endast ett: Ordningen. Upprätthålls. Alltid.

Förutom serierna innehåller boken också noter skrivna av Pär Thörn om de olika serierna och noterna är en lika självklar del av boken som serierna de handlar om. Ibland är de extremt detaljerade, ibland saknas de helt, och sanningen är inte någonting som de strävar efter. På samma helgjutna sätt kan man också lite på att om länkar till internet finns med i noterna så finns hemsidorna också där, även om de är uppdiktade och skapade av Thörn.

Ordningen upprätthålls alltid är lite av ett allkonstverk: Serier, fiktion, fakta, påhittad fakta, specialgjorda hemsidor, allt för att ge läsaren en upplevelse utan skarvar. Jag blev själv förvånad över hur mycket jag tyckte om boken, med tanke på min initiala skepsis mot antologiformatet och de repeterande fraserna. Men som sagt bedrog jag mig, och Ordningen upprätthålls alltid är en bok jag rekommenderar starkt, med dess närmast poesiartade gestaltning av en cynisk värld sedd med de dödas ögon.

Ordningen upprätthålls alltid - Outro2