Mer bra ungdomsserier från First Second: Brain Camp

För några veckor sedan skrev jag om The Unsinkable Walker Bean, en ny serie utgiven av First Second som annars gjort sig mest känt för att de översätter några av de bästa nya franska serieskaparna (bland annat Sfar). Sen jag skrev den har jag flera gånger kommit att tänka på den igen; den har någonting alldeles extra som gör att den biter sig fast i minnet; jag gillade den redan när jag läste den men så här i efterhand känns den ännu bättre.

Så när jag började läsa Brain Camp, en likaledes ny serie avsedd för ungdomar utgiven av First Second, hade den mycket att leva upp till.

Den här boken utspelas i nutid och med en till en början realistisk handling: Jenna och Lucas är två tonåringar som ses som misslyckade av sina föräldrar eftersom de inte lever upp till förväntningarna (Jennas väntar sig ett supergeni, Lucas mamma bara att han inte ska bli en ungdomsbrottsling). Därför blir de båda skickade till sommarskolan Camp Fielding där en radikal förbättring utlovas. Men någonting står inte rätt till: Varför blev det egentligen plötsligt två platser lediga på skolan, och vad hände med de två tidigare barnen?

Det är lite av en korsning av typiska ungdomsdetektivböcker  med Invasion of the Body Snatchers som Brain Camp presenterar. Liksom i böckerna jobbar Jenna och Lucas oförtrutet på med att försöka avslöja vad som egentligen pågår, utan hjälp av föräldrarna, och liksom filmen är det ingen som tror på dem när de försöker berätta vad de funnit.

Susan Kim och Laurence Klavans manus är som bäst när det handlar om allmänna tonårsproblem; själva plotten känns mer påklistrad för att få en bok som har en spännande handling. Det är inte att den egentligen är dålig men jag tycker att det fungerar bättre när vi får se hur Jenna hanterar föräldrarnas press på henne snarare än när vi får se hur ledarna på skolan försöker förvandla henne till ett geni. Blandningen av genrer är inte heller helt utan problem; exempelvis känns Lucas typiska pubertsproblem efter nattliga drömmar malplacerade i en serie som mest känns som en modern Enid Blyton-skräckis (en bra sådan, skall sägas).

Faith Erin Hicks teckningar är kanske inte så upphetsande men jag tycker om dem; hennes stil är enkel och okomplicerad, något som passar bra till en historia som blandar det vardagliga med det bisarra.

Allt som allt är den en bra ungdomsserie; delvis ojämn men bra mycket bättre än det mesta andra som ges ut i genren, och den befäster First Seconds plats som ett genuint intressant förlag inte bara vad gäller översatta serier. Den når inte upp till The Unsinkable Walker Bean, men å andra sidan misstänker jag nu att den senare kommer att figurera i mina tankar när jag ska säga vad årets bästa nya serier var, någon gång runt nyår :-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>