Dragons Beware!

Dragon Beware - cover

Finns det några monster som behöver besegras? I så fall behöver ni inte vara oroliga för Claudette, hennes bror Gaston, och hennes bästa vän Marie är återigen redo att ta upp kampen! Förra gången var det berättelsen om den babyfot-ätande jätten som fick dem att ge sig av på äventyr, och den här gången tänker de försöka ta tillbaka Augustines (Claudette och Gastons pappa) svärd från den drake som ätit upp det; svärdet behövs för att stoppa den onda trollkarlen Gormbachs armé.

Rafael Rosado (teckningar) och Jorge Aguirre (manus) fortsätter att underhålla med den här charmiga serien från First Second (det blir nästan tjatigt att säga men FS är suveräna vad gäller serier för barn, och för den delen ibland för vuxna med) där den stora behållningen är Claudette och hennes två vänner: Claudette, alltid redo att kämpa mot vad det vara må med sitt träsvärd och sin obändiga optimism; Gaston, en utmärkt kock men med stora komplex gentemot sin storasyster och pappas mod och krigiskhet; Marie, den på ytan mest konventionella med sina drömmar om att bli en prinsessa men när det gäller pragmatiska sinnelag. Tillsammans är de en väldigt underhållande trio som sätter myror i huvudet på omgivningen som inte förstår sig på dem.

Dragons Beware - tjat

Men underhållningsvärdet till trots har jag inte bara rosor till Rosado & Aguirre. Precis som i förra boken känns det fortfarande som om de inte riktigt behärskar seriemediet: Manuset har en egendomlig ryckighet i sig, och ibland känns det som om scener som borde vara flera rutor trycks ihop i en och vice versa. Jag vet förstås inte om det är manuset som specificerat hur sidorna ska delas in, men oavsett om det är Rosado eller Aguirre skulle den här delen behöva stramas upp.

Också det som skildras i bild kan ibland bli rätt konstigt, där det kan vara svårt att förstå hur saker och ting rör sig mellan rutorna vilket leder till att jag ibland blir en smula förvirrad. Enstaka rutor är tydliga och läsbara men sammansättningen är inte alltid vad den borde vara. Jag undrar nästan om manuset helt enkelt varit en ren textberättelse, utan tanke på serieformatet, och att manuset sedan illustrerats av någon som är mer animatör än serietecknare, dvs någon som inte har en utvecklad känsla för vad som fungerar i en serie (det är definitivt inte samma sak som det som fungerar i en animerad film).

Dessutom är handlingen lite tråkigare än i den förra boken; i den här är det betydligt mer allvarlig action än i den förra, och eftersom jag tycker det är persongalleriet och dess samspel som är det bästa i serien snarare än de mer yttre allvarliga händelserna tycker jag serien förlorar en smula på det. Plus att det ibland stressas på alltför mycket i de allvarligare delarna på ett sätt som gör att viktiga saker händer utan att det egentligen framgår varför.

Men missuppfatta mig inte: Det må vara en uppföljare som inte riktigt når upp till sin föregångare, en föregångare som dessutom inte var felfri den heller, men jag hade ändå mycket trevligt när jag läste den här, och det är det som är det viktigaste, trots allt :-)

Giants Beware!

Jag håller på att gräver mig ner igenom några boktravar med saker jag läst men inte skrivit om, och inser att eftersom det kan ha gått ett tag är jag inte så intresserad av att skriva om dem alla längre. Så tji inlägg om Ted Naifehs Polly and the Pirates (småtrevlig piratserie som påminner lite om Tanith Lees Piratika-böcker, om än för lite mindre barn), Joann Sfars Herr Krokodil är mycket hungrig (mer än bilderbok än en serie, och lika charmigt tecknad och berättad som allt annat av Sfar), Shuzo Oshimis The Flowers of Evil (jag hoppar av efter de första två volymerna av den här mangan; det känns som om den redan börjat gå lite på tomgång, och dessutom är den alltför negativ på ett för mig trist sätt). Men det blir några fler ord om Rafael Rosado (teckningar) och Jorge Aguirres (manus) Giants Beware! eftersom jag gillar First Seconds barnserier och gärna gör reklam för dem :-)

En liten by är så terroriserad av monster och jättar att ingen vågar gå utanför barrikaderna. Åtminstone är det vad som sägs, men den lilla flickan Claudette vägrar gå med på det. Hennes far jagade drakar och jättar så det tänker hon minsann också göra, och ingen ska stoppa henne! Med smålist lurar hon med sig sin lillebror Gaston och sin bästa vän Marie för en tur till jättarna, som om allt går planenligt ska bli ett enkelt byte för henne. Hon har gubevars sitt magiska träsvärd så hur ska jättarna ha en chans?

Giants Beware! är en klassiskt upplagd saga för barn. Huvudpersonerna klarar sig igenom alla knipor med en kombination av idérikedom och tur, och även om det är läskigt på riktigt här och där så är det största delen av tiden godmodigt humör för hela slanten så att man inte behöver vara orolig för att det inte ska gå bra. De tre vännerna krisar när det uppdagas att Claudettes anförda skäl till att de andra två ska följa med inte var helt sanna (lindrigt talat!) men när det kommer till kritan kan de lita på varandra. Vuxna vars roll är att vara oförstående och dryga spelar sin roll till fulländning, medan mer förstående vuxna (och för den delen de flesta monstren) hjälper barnen när det behövs och låter dem klara sig själv när det går bra.

Jag nämnde härovan att Herr Krokodil är mycket hungrig snarast var en bilderbok. Giants Beware! är definitivt en serie men ibland känns det som om Rosado & Aguirre inte är helt vana vid vad det innebär. Rytmen är ibland konstig och känns mer som en tecknad film än en serie. Typexemplet är scener där en snärtig replik ska levereras; i en serie krävs ofta en speciell rytm i rutorna för att få fram poängen, medan en tecknad film ofta fokuserar på framförandet snarare än teckningarna i sådana fall. Här tycker jag att det oftast är den senare typen som används och det är synd för replikerna i sig är det inget fel på, bara framförandet.

Men det är en charmig bok som stannat kvar i minnet; trots att det är snart ett halvår sen jag läste den kommer jag ihåg den mycket väl, och det kan jag sannerligen inte säga om allt jag läser. First Seconds utgivning av originalserier för barn fortsätter att imponera :-)